Lungcancer

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Mellan 3000 och 3500 personer insjuknar varje år. Under senare år har antalet insjuknande män minskat medan antalet kvinnor har ökat, vilket beror på att det är fler kvinnor än män som röker.

Rökning är den absolut vanligaste orsaken till lungcancer. I 9 av 10 fall har den drabbade varit (eller är) rökare. Radon kan också orsaka lungcancer. Radon är en gas som finns i blåbetong. Blåbetong användes som byggmaterial fram till 1975.

Lungcancer utvecklas långsamt, ofta under flera år. Symtomen uppkommer ofta i långsam takt och den drabbade kan länge vara ovetande om sin sjukdom.

Lungcancer är en mycket allvarlig sjukdom, men på senare år har kunskapen ökat och behandlingarna har förbättrats.  Chansen att överleva och behålla livskvaliteten under behandling är ofta relativt god.

Vad är lungcancer?

Kroppen är uppbyggd av celler. Dessa celler förnyar sig och gamla celler dör. När en person drabbats av lungcancer innebär det att någon eller några celler i lungan har skadats permanent och nya bildats utan att de gamla dör. Detta leder till att cellerna ”klumpar” sig och på så vis bildar en tumör. Sjukdomen kan sprida sig och bilda metastaser, så kallade dottertumörer, på andra organ i kroppen.

Det finns många olika typer av lungcancer och de tre vanligaste är:

Adenocarcinom (körtelcancer) som är den vanligaste typen av lungcancer hos män och kvinnor. Tumören växer från så kallade körtelceller i lungorna.

Skivepitelcancer som är den näst vanligaste typen av lungcancer hos män och kvinnor. Tumören utgår från luftrören, från luftstrupen till lungorna.

Småcellig lungcancer som utgör 15 % av alla fall av lungcancer. Den här typen växer snabbt och har ofta hunnit sprida sig till andra organ i kroppen innan den upptäcks.

Symptom

De vanligaste symtomen är hosta (torrhosta eller blodiga upphostningar), andfåddhet även vid minimal ansträngning, pipande andning (ungefär som vid astma) och smärta i bröstkorgen. En person som har haft hosta i 3 veckor, utan att egenvård haft någon effekt, bör alltid kontakta vårdcentral.

Det är också vanligt att den lungcancersjuke går ner i vikt, tappar aptiten, känner sig allmänt trött och drabbas av lunginflammation (pneumoni).

Behandling

Vilken typ av behandling den lungcancersjuke får beror på vilken typ av lungcancer personen har och i vilket stadium sjukdomen är.

Vänster lunga har 2 lober, höger lunga har 3 lober. Om tumören är begränsad till endast en lob utförs oftast en så kallad lobektomi. Detta innebär den ”sjuka loben” tas bort. Om tumören spritt sig till mer än en lob avlägsnas hela lungan. Givetvis kontrollerar läkaren hjärt- och lungkapaciteten samt allmäntillståndet för att se om patienten klarar av operationen. Om tumören är relativt stor, men inte spridit sig till andra organ, får patienten cytostatika (cellgift) efter operationen för att minska risken för tillväxt av nya tumörer.

Om tumören inte har spridit sig, men är för stor för att opereras bort, får patienten cytostatika eller strålbehandling. Cytostatika kan ges dagligen, en gång i veckan eller var 3:e vecka. Strålbehandlingen brukar pågå i 6-7 veckor. I vissa fall kan dessa behandlingsformer kombineras och utföras samtidigt.

Om tumören har hunnit sprida sig behandlas patienten med cytostatika. Ibland används så kallad målinriktad cytostatika som angriper cancerceller men låter de friska cellerna vara. Detta gör att biverkningarna lindras.

Om den lungcancersjuke patienten har metastaser på skelettet som gör mycket ont används strålbehandling för att lindra smärtan.